skriver av mig..
Känner att jag bara måste få skriva av mig någonstans. De sista dagarna har vart riktigt tuffa för mig.. jag vet inte hur jag ska skriva men, något har hänt, och jag har börjat äta mindre och mindre, gått ner i vikt och blivit för smal, jag har aldrig känt mig tvungen till att träna, vilket jag inte behövt eftersom jag tycker att det är så kul, men jag inser nu att jag har tränat för mycket med tanke på hur jag ätit. Jag ahr helt enkelt pressat kroppen alldeles för mkt, men jag har inte insett det förrän folk runt om mig ryckt in. Kompisar har frågat mig om jag gått ner, och kanske inte mer än så, men lärare har ringt hem och både mamma och pappa har gripit in. När jag kom hem igår berättade pappa att jag inte fick träna på ett tag förrän dom ser en förändring på mina matvanor.Jag flippade ur riktigt ordentligt, visste inte ens att de fanns så mycket tårar inom mig. Men, jag gick med på att skärpa mig. Denna helgen har jag ätit en massa onyttigt, vilket jag inte kunnat göra på riktigt länge, självklart kan jag inte säga att jag mår bra av det, men jag känner iaf ingen ångest över det som jag har gjort innan när jag ätit något för onyttigt. Men jag ska lära mig att kunna unna mig saker som jag har kunnat göra förr.. jag ska äta ordentligt och få tillbaka mina gamla matvanor. Sen ska jag börja träna och sköta allting ordentligt som jag har gjort innan, och denna gången ska jag inte tappa kontrollen över det.
Just nu känns det bra att jag har insett att jag har gjort fel, men det är ändå jävligt jobbigt för att jag inte får träna. Träningen är nämligen allt för mig, jag tränar när jag är ledsen, glad, trött, dåligt humör eller när som helst, i vilket fall får det mig alltid att må bättre. Maten är inte de enda problemet jag haft senaste tiden och träningen har hjälpt mig genom mycket, så fort jag känner att jag inte orkat vara hemma har jag åkt till gymmet, jag har vart där ca 5 dar i veckan, så det känns ganska jobbigt nu när jag inte har någonstans att ta vägen. Dessutom blir min kropp helt fucked up utan träning i flera dagar, jag känner det redan för jag har inte tränat sen i torsdags och det är länge för mig. Vet inte hur jag ska klara detta, men jag vet att jag kommer göra det så därför har jag hoppet kvar.
Mådde inte bra alls när jag vaknade imorse, hade ont i magen åså, så jag stannade hemma ifrån skolan. Har legat och kollat på film hela dagen.. tråkig dag allså. Nu när jag skrivit av mig massa så kommer jag inte på något annat alls att skriva, men nu vet ni iaf varför jag inte bloggat på några dagar och om jag inte är lika aktiv här så är det därför.
Just nu känns det bra att jag har insett att jag har gjort fel, men det är ändå jävligt jobbigt för att jag inte får träna. Träningen är nämligen allt för mig, jag tränar när jag är ledsen, glad, trött, dåligt humör eller när som helst, i vilket fall får det mig alltid att må bättre. Maten är inte de enda problemet jag haft senaste tiden och träningen har hjälpt mig genom mycket, så fort jag känner att jag inte orkat vara hemma har jag åkt till gymmet, jag har vart där ca 5 dar i veckan, så det känns ganska jobbigt nu när jag inte har någonstans att ta vägen. Dessutom blir min kropp helt fucked up utan träning i flera dagar, jag känner det redan för jag har inte tränat sen i torsdags och det är länge för mig. Vet inte hur jag ska klara detta, men jag vet att jag kommer göra det så därför har jag hoppet kvar.
Mådde inte bra alls när jag vaknade imorse, hade ont i magen åså, så jag stannade hemma ifrån skolan. Har legat och kollat på film hela dagen.. tråkig dag allså. Nu när jag skrivit av mig massa så kommer jag inte på något annat alls att skriva, men nu vet ni iaf varför jag inte bloggat på några dagar och om jag inte är lika aktiv här så är det därför.
